Moa Martinson -Maja

Moa Martinson dog 1964 och 2014 var det 50 års jubileum. De var något som firades av många litteraturälskare. Moa var en kvinnlig svensk författare som utmärkte sig i den mansdominerade genren proletär, hon var även autodidakt. Autodidakt betyder att Moa var självlärd, det var hennes driv inom litteraturen som tog henne framåt. Några andra som även var autodidakter var Vilhelm Moberg och Axel Wallengren,de levde under 1900-talets början och hade alla samma

sätt att skriva. Deras rötter härstammade i arbetarrörelsen och deras böcker var ofta kritiska mot samhället, skildrade vardagen och var intresserade av national-historia. Alla tre författare lyckades väldigt bra utan en "fin" och formell utbildning. Moas privata liv och författarskap vävdes samman väldigt mycket. Det framstår i hennes böcker,de är oftast baserade på hennes liv och erfarenheter inom arbetarrörelsen.

Vem var Moa Martinson?
Moa föddes 2 november 1890 i en socken utanför nuvarande Linköping. Hennes mor var endast 19 år när hon födde Moa, som var hennes första barn. Hon var även ogift och piga. Moa var alltså en oäkting, något som var väldigt skamligt på den tiden. Hennes mor Kristina var tvungen att lämna bort Moa till sina föräldrar eftersom hon inte kunde försörja henne och pappan till Moa ville inte ta något ansvar för barnet han skapat. Efter sex år hade Kristina (Moas mor) hittat en ny man. De gifte sig och nu kunde hon ta tillbaka sitt barn. Den nya lilla familjen flyttade till Norrköping där Kristina fått ett jobb i en fabrik precis som sin make. I Norrköping bodde dem ett liten enrummare för att kunna jobba i fabriken.

Moas barndom var väldigt fattig. På den tiden var klassamhället ett faktum och Moas familj var långt ner på skalan. De hade sanitära problem och de få kronor de tjänade om dagen räckte knappt för mat på bordet. Moas nya styvfar hade svåra alkoholproblem och var även väldigt aggressiv. Han hade svårt att behålla jobbet och det ledde till att familjen ofta fick flytta. Mamman fick ta extra jobb för att tjäna några extra slantar. Allt flyttande ledde till väldigt oregelbunden skolgång för Moa vissa perioder gick hon inte i skolan alls på flera månader. Trots detta hade Moa inga problem med skolan. Hon kunde läsa och skriva redan innan hon började skolan, det var inte populärt hos lärarinnan som ansåg att hon var en översittare. Ungdomen rullade på och Moas litteraturintresse växte. Men hennes utbildning blev aldrig speciellt regelbunden eller "fin". Därför blev hon aldrig inledd i författarnas värld. Istället vid 19 års ålder fick hon möjlighet att utbilda sig till kallskänka i ett restaurangkök. Men hennes nya utbildning hann inte ge någon utdelning, hon hittade en man. Hennes liv tog samma vändning som hennes egna mors gjort 19 år tidigare. Hon blev snabbt gravid och hon flyttade med sin nya make in i en liten stuga i skogen. Hon var nu fast i huset och barnen kom på rullande band. Tyvärr hade hennes nya man alkoholproblem och han hade hätsk humör precis som sin styvfar. Han söp ofta upp de få pengar han lyckats få ihop och detta ledde till stora problem för hans familj. Moa fick ta ansvar för allt "mansgöra". För att få mat på bordet fick hon odla på åkerlappar hon fick tag på, fiska och fånga djur i skogen som hon nu var hennes granne. Även fast Moas liv på ett sätt fått en hemsk vändning så öppnades en annan dörr, möjligheten att bli författare.

Moas intresse och karriär inom litteraturen:
Redan vid sju års ålder började Moa skriva poesi. Inget som var magnifikt men intresset började väldigt tidigt. Något som jag kan tycka vara väldigt konstigt då hon inte hade tillgång till böcker förutom de få gånger hon var i skolan. Men om hon hittade något i textväg kunde hon läsa det flera gånger om. Hennes första "riktiga" texter skickade hon in i en tidningen. Det var insändare som hon först skickade in för att se om det fanns något intresse. Tidningen blev

väldigt intresserade av Moas verk och hennes texter blev en serie. Varje vecka kom ett nytt avsnitt ut något som var mycket uppskattat. Texterna handlade oftast om politik och den berättades från hennes arbetarsynvinkel. Genom tidningen träffade Moa Elise Ottesen-Jensen, som startade Moas karriär på riktigt. När de två kvinnorna talats vid ordnade Elise så att Moa kunde lära sig att skriva på skrivmaskin för att ta vara på Moas talang. Det var då Moa började skriva sin första roman "Kvinnor och äppelträd". Hon skrev många böcker efter detta.

Var fick Moa sin inspiration?
Som tidigare nämt fick Moa den mesta av sin inspiration från sitt privatliv. För att hon tillbringade mycket tid hemma med sina barn, det fanns väldigt mycket tid att tänka på allt mellan himmel och jord. Man kan säga att verken följer hennes liv. Några exempel är Fjäderbrevet det är en novell som handlar om hennes födelse. Trilogin "mor gifter sig", "kyrkbröllop" och "kungens rosor" skildrar hennes barndom. De flesta böcker är skrivna i vuxen ålder då hon började skriva böcker vid 43 års ålder.

Mor gifter sig:
Mor gifter sig är en typisk "Moa bok". Den är inom genren proletär som det flesta av hennes böcker är. Boken är en typ av självbiografi. Den är berättad från jag-perspektiv men det är inte Moa själv som skriver. Huvudkaraktären heter Mia. Inte så långt ifrån Moa men ändå. Alla andra karaktärer har också andra namn men det är också det enda som skiljer sig från den riktiga historien. (Såklart har Moa hittat på lite för att få en bättre läsupplevelse) Boken handlar om Mias barndom när hon är 6-8 år. Man följer med Mia i hennes vardag. Från alla flyttar till skolgången. De stora karaktärerna förutom Mia är hennes Mor och Styvfar. Man får klara bilder av vad hon egentligen tycker om hennes familj. Hon berättar om hennes relation med sin mamma. Även fast mamman är den viktigaste i hennes liv kan Moa ha ett förakt mot henne som är väldigt intressant.

Moa beskriver allt i sin omgivning väldigt ingående. Det känns som hon ville få med varenda detalj. Det berättas om hur platser luktar, människors ansiktsuttryck men hon för även in analyser om allting. I boken har Mia kommit upp i åldern när man börjar förstå lite mer. Hennes ögon öppnas för orättvisan i samhället (det utbredda klassamhället) och ett exempel ur boken kommer fram genom detta citat ur Mor gifter sig:

Bakgrunden för citatet handlar om Mia och hennes mamma. De har flyttat än en gång, och haft en svår början på det nya stället. När de äntligen får det lite bättre, ändras grannarnas uppträdande. "På en gång kom det. De hade dröjt för länge, jag hade gått för mycket ensam, jag ville inte vara med dem. Hoppa rep hade jag kunnat förut, också innan jag fick klänningen. Måste jag gå klädd i min nya klänning för att få leka med dem? De var ju inte alls fina själva. Jag kunde inte klara ut hur det hela var, jag ville bara bort." Citatet visar alla funderingar som snurrade runt i ett litet huvud. Mia framställs som väldigt stark och hon har mycket åsikter om allt. Detta var ett vanligt fenomen i Moas böcker. Kvinnokaraktärerna var ofta starka och intelligenta. Moa ville visa upp det mansdominerade samhället och rikta kritik mot det. Hon ville slå ett slag för kvinnan helt enkelt. Kvinnan kan alltid stå på egna ben i Moas böcker, de kunde stå upp för sig själva. Inte bara vara mannens verktyg, trofé eller den som föder ens barn. Kritiken mot "mor gifter sig" var inte lika aggressiv som mot "kvinnor och äppelträd". Man såg mer boken som ett nytt tillskott i svensk litteratur. Den hade nya vinklar och perspektiv. Men såklart var inte boken uppskattad hos alla. Hennes sätt att skriva var fortfarande hotande mot mannen. Det var män som var starka i samhället punkt slut. Men detta brydde sig inte Moa om. Hon var som i sina böcker, en stark kvinna.

Avslutning:
Som avslutning av detta projekt vill jag hedra Moa och hennes böcker. Det känns som jag lärt känna henne även fast hon är död. Hon visade sitt fattiga och hårda liv genom sina böcker och det öppnar ögon för början av1900-talets samhälle än idag. Under 30/40-talet glömdes Moa bort under perioder men kvinnorörelsen upptäckte hennes skatt under 70-talet. Något som jag uppskattar. Hennes böcker behövs och jag hoppas de aldrig glöms bort igen.

Källor:
http://www.moamartinson.se http://hig.diva-portal.org/smash/get/diva2:202132/FULLTEXT01.pdf https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Moa_Martinson http://minnenasjournal.nu/fattiga-fann-trost-och-kraft-i-moas-bocker/